Luta dig tillbaka på skönaste stranden

När du vadar i land på filippinska ön Boracay förstår du direkt varför vissa åker till andra sidan jorden för ett dopp

Resan från Sverige tar över ett dygn.

Du kan tvingas vada i havsvatten sista biten.

Men väl framme på Boracay vill du nog aldrig åka härifrån igen.

Boracay är en av Filippinernas över 7000 öar och landets populäraste turistmål. Men ön är ändå en doldis jämfört med sina mera namnkunniga konkurrenter i Sydostasien, som Phuket i Thailand, Langkawi i Malaysia och Bali i Indonesien.

Ändå har Boracay - som bara är sju kilometer lång och mindre än en kilometer bred på smalaste stället -det mesta som krävs för en lyckad semester:

4 En magnifik strand som du aldrig behöver trängas på. Dessutom ett 30-tal mindre stränder lite här och var på alla sidor av ön.

4 Kristallklart vatten utan farliga strömmar och vågor.

4 Ett varierat utbud av hotell i olika prisklasser, restauranger, barer och aktiviteter.

4 Bilfri, tillbakalutad atmosfär.

4 Superlåga priser, med svenska mått mätt. Du kan klara dig på en hundralapp eller mindre per dygn, inräknat boende och mat. På två hundralappar lever du gott, speciellt om du har någon att dela boendekostnaden med.

Det finns två huvudskäl till att massturismen hittills hållits borta från Boracay och resten av Filippinerna. Dels ligger landet lite "off" i Asien, tre timmars flygtid bortom Thailand. Dels har det politiska läget varit instabilt av och till genom åren, med två revolutioner på mindre än 20 år.

Dessutom pågår en segdragen kamp mellan muslimska separatiströrelser och regeringstrupper på den sydligaste ön Mindanao. Men håller du dig därifrån kan du se fram emot en fridfull semester.

Det märkliga med Boracay är att ön klarar av att behålla sin charm, trots dess explosiva utveckling. För 20 år sedan fanns bara ett fåtal hyddor här. När jag kom hit för första gången under lågsäsongen 1990 var de flesta ställen så ödsliga att jag flyttade till det mest centralt belägna hotellet efter några dagar, för att få se några andra turister. El och telefon fanns inte då, det var fotogenlyktor och myggnät som gällde.

Idag finns över 200 hotellanläggningar och krogar. Bastanta betongbyggnader har ersatt de flesta traditionella bambuhyddor och luftkonditionering och kabel-tv är självklarheter på finare ställen. Men de flesta är små, familjedrivna hotell och inga byggnader får nå högre än kokospalmerna som kantar den närmare halv mil långa White Beach, Boracays stora stolthet.

Fransmannen JB Etcheverry var en av pionjärerna på Boracay. Han slog upp dörrarna till sin anläggning med bungalows och finkrog redan 1989.

-Jag vill hålla Boracay så intakt som möjligt. Tyvärr inser inte många nybyggare värdet av att bevara atmosfären här, säger han.

Till den skönt avslappnade stämningen bidrar att det inte finns några bilar, undantaget sopbilen och något enstaka servicefordon. Den enda asfalterade vägen går mitt på ön och här knattrar tvåtaktsmopeder med sidovagn (sk tricycle, Filippinernas svar på thailändska tuktuk) fram i en allt stridare ström.

Men nere på strandpromenaden, som är en naturlig sandstig där de enda tillåtna fordonen är cyklar och cykeltaxi, fortsätter livet att gå sin gilla gång. Transferbåtarna från fastlandet lämpar av nya besökare och hämtar upp de som tvingas åka härifrån.

En riktig hamnpir håller på att byggas på öns sydspets, men den är kraftigt försenad och fortfarande tvingas alla vada iland från båtarna.

Mitt i middagshettan ligger promenaden nästan öde. I receptionen till en av de många dykskolorna sitter Niklas Borg, 31, från Göteborg och dåsar i en korgstol. Det var en hård natt på diskot och det gäller att komma i form igen till kvällen.

-Jag har varit här i fem veckor nu, säger han och bekräftar min egen erfarenhet av ön: efter några dagar är det lätt att vaggas in i den sköna Boracaylunken, där tiden bara rinner iväg och blir till veckor.

Niklas Borg, som är utbildad divemaster, har varit på dyksafari på några andra filippinska öar och har provat på dykningen även här.

-Den håller världsklass men är billigare på andra håll i Filippinerna, säger han.

Boracay lockar inte bara dykare. Faktum är att ön passar de flesta som vill ha en sol- och badsemester. Därför är backpackers en lika vanlig syn som filippinska barnfamiljer, medelålders tyskar eller japanska par på smekmånad.

Alla har de kommit hit för sanden - bländande ljus, pudermjuk och len mot fötterna. Du promenerar med fördel barfota utan minsta risk för att göra dig illa på korallbitar eller skräp - stranden städas ofta. Och det är alltid gott om plats, eftersom de flesta asiater vill hålla huden så ljus som möjligt och inte gärna vistas i solen.

Som bäst är stranden kanske sent på eftermiddagen. Efter ett sista dopp, eller en långpromenad i vattenbrynet, är det bara att slå sig ner vid en strandbar och beställa in en iskall San Miguel eller något färgglatt till happy hour-pris (ta två betala för en, vilket innebär sex kronor för två flaskor öl). Borra ner fötterna i sanden, låt tropikens ljumma vindar smeka huden och se solen gå ner i havet, medan du funderar över livet och vad du ska äta till middag.

En absolut semesterdag är på väg att ta slut - men det kommer en likadan i morgon.

och här är ytterligare 3 filippinska strandhugg

helskärm

Ladda ner guiden!

Ladda ner resguide till Filippinerna

Anders Hedberg