Mejla

Mats Wennerholm

Wennerholm: En effekt ingen någonsin kunnat skapa

Publicerad:
Uppdaterad:

Kjell-Erik Ståhl må vara stenhård i sin kritik över de nya maratonrekorden och till viss del tala i egen sak.

Men han har sina poänger.

Och Nikes nya supersko framstår mer och mer som friidrottens största revolution sedan Fosbury-flopen.

Det är bara att titta på resultaten i maraton.

Rekord på rekord krossas och det har skett sedan den nya skon kom.

Det är inte bara Kjell-Erik Ståhls 36 år gamla svenska rekord det handlar om.

Paula Radcliffes 2.15,25 som hon satte i London Marathon 2003 ansågs vara ett av de svåraste att slå i damvärlden.

Men när Brigid Kosgei sprang in på 2.14,04 i Chicago Marathon i oktober inte bara slog hon det.

Hon krossade det med nästan en och halv minut.

I Nikes nya supersko naturligtvis.

Sedan har rekorden bara fortsatt att rasa.

Tron kan försätta berg

Men det finns tvivlare som menar att skon inte har någon som helst effekt på tiderna.

Som Anna Palmerius, enda svensk i Internationella friidrottsförbundets tekniska kommitté.

Hon tycker hela debatten är löjlig.

– Det handlar om att företaget har satt den på världsstjärnor som har tränat jättemycket för att slå ett visst rekord en viss dag. Sätt den på vilken Svensson som helst som springer och du kommer inte se någon skillnad, sa hon till SVT Sport nyligen.

Det tycker jag är ett ganska lättvindigt sätt att avfärda den här världsomspännande debatten, speciellt när man har den position Palmerius har.

Nej, har inte den här skon en effekt så handlar det om den största placebo-effekt någon någonsin lyckats skapa.

Visst.

Tron kan försätta berg och Nikes marknadsavdelningen tillhör de skickligaste i världen.

Men jag tror inte den kan få en värld av maratonlöpare att plötsligt bli flera minuter snabbare på samma gång.

Det här handlar om något annat och det handlar inte bara om maraton.

När Andreas Almgren svischar in på ett nytt svenskt rekord på 3000 meter på inne-SM, har han också Nikes gympaskor på fötterna.

Inte de spikskor de flesta anser krävs för att sätta rekord på bana.

Nej, bevisen bara hopar sig för att det är något speciellt med de här skorna.

Kipchoge i de nya skorna.
Foto: Ronald Zak / TT
Kipchoge i de nya skorna.

Nu har internationella förbundet redan förbjudit några av de modeller Nike presenterat, bland annat den sko som blev den första under två timmar, då Eliud Kipchoge sprang på 1.59,40 i ett jippolopp i Wien i oktober.

Kan den jämföras med hajdräkten?

Men de hade en ny färdig för försäljningsdiskarna så fort de nya kraven presenterades, vilket startade en hel del konspirationsteorier om att den amerikanske skojätten fått förhandstips av World Athletics som internationella förbundet kallar sig numera.

Dess ordförande Sebastian Coe jobbade ju som avlönad Nike-ambassadör ända till han fick sin nya och känsligare post.

Men det tror jag mindre på.

Det handlar väl mest om utveckling och nya material och frågan är om den här skon kan jämföras med hajdräkten i simning, som förbjöds i svallvågorna av alla krossade simrekord.

Där är jag kluven.

Men det känns längre än någonsin sedan Abele Bikilia blev världsberömd efter att ha vunnit maratonloppet i OS i Rom 1960 - barfota.

En annan punkt där jag kan ge Kjell-Erik Ståhl rätt är att jakten på tider överskuggar jakten på prestation.

Både David Nilsson och Mustafa Mohamed har klarat den OS-kvalgräns som Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) satt upp.

Hade det handlat om VM hade de redan fått varsin VM-biljett av förbundskapten Karin Torneklint.

Men ett ytterligare krav från SOK är att man ska ha en chans att placera sig topp åtta.

Det är en helt annan sak.

När Mustafa Mohamed satte sitt färska svenska rekord hade han tjugo löpare framför sig och det var inte bara de kenyaner och etiopier som totaldominerar grenen. Han hade bland annat fem européer och fyra israeler före sig.

Foto: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅN
Mohamed slog svenskt rekord.

Då kanske vi inte pratar skor

Och han var nästan tre minuter från en åttondeplats.

David Nilsson var över tre minuter - 3,19 för att vara exakt - från samma åttondeplats när han satte det första av vinterns svenska maratonrekord i Valencia.

Så det är en värderingsfråga om de har en chans att bli minst åtta och just nu lutar det väl åt att de inte är det.

Men det kommer skapa samma heta debatt som vanligt inför OS i Tokyo.

Om det nu blir något OS.

När den tiden kommer kanske vi inte pratar skor – utan ännu mera coronavirus.

Av: Mats Wennerholm

Publicerad: