Att vara på stranden med barn gör en helt sjukt trött
Karim: Lata dagar på stranden är ett minne blott
Alla dessa härliga dagar på stranden med barn.
Eller, hur var det nu? Stranden är för sandig, vattnet är för vått, bikinin för liten och alltid är det någon som ska kissa.
Vad tycker du om Family? Tryck till i vår snabba enkät.
Stranden med barn. Det är inte som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött. Om vi får citera Alex Schulman. Det är mer som att lunka likt en fullpackad åsna uppför berg som är oöverstigliga och bli helt sjukt trött. I sinnet och minnet är det mysigt. Härligt. Det ligger ett skimmer över lata dagar på stranden som verkligheten snabbt punkterar.
För det finns sand på stranden. Sand är tydligen det som barn hatar mest näst borsta tänderna. Vi har haft ett oss närstående icke namngivet barn som envisades med att sporta strumpor på stranden för att undvika direkt kontakt.
Vi har kämpat och kämpar oss igenom bryten som uppstår när våta fötter möter den finkorniga sanden och skiten FASTNAR på ungens fötter. Desperationen i deras röster när de förtvivlat försöker få bort den. Desperationen i förälderns röst när denne förtvivlat försöker förklara att sanden måste torka först för bästa borttagning. Smärtan. Ångesten. Tiden som går och som vi aldrig får tillbaka.
Vi när också en fantasi om att få ligga ner på en mjuk handduk medan barnen plaskar milt i strandkanten. Alternativt badar glatt och på ett icke-livshotande sätt lite längre ut när de blir äldre. I stället förvandlas besöket till en primitiv uppvisning av en ”smälla-i-dörren”-fars. Upp och ner skuttar föräldrarna så att sanden sprutar. (Jävla sand. Innanför badkläderna letar den sig in och ställer till ofog.) Puffar ska blåsas upp. Sen är vattnet för vått och gråt uppstår. Och äldre barn badar inte milt i strandkanten. De badar som satan, alltså alldeles för långt ut. Varvid föräldrar måste:
- Hojta och vifta med armarna som en äldre engelsk dam i valfritt morddrama.
- Till slut vada ut i iskylan med ett yngre barn som vrider sig som en mask på höften för att håva in de äldre.
Sen kommer man tillbaka. Lägger sig ner. Kanske trillar ett bröst ut. En pungkula kan ha letat sig ut ur badshortsens bedrägliga nätkalsong. Alla barn inom räckhåll. Och då måste någon kissa. Upp igen. Leta, leta, leta. Inga toaletter. Förklara för barn att pappan-på-filten-bredvids tillvägagångssätt med potta som töms rakt ner i strandkanten inte är ett alternativ för oss. Vi bryr oss lite för mycket om vad andra tycker. Och andras hälsa, men det är en annan historia.
Vad tycker du om Family? Tryck till i vår snabba enkät.
Låt oss också lägga till maneter. Spadar ska återerövras från ett okänt barn som ännu inte lärt sig leva utanför ”finders keepers”-principen. Glass som smälter, blandas med sand och blir till någon slags cement. Och maneter. De sladdriga små jevlarna kan förstöra vilken semester som helst.
I slutet av dagen, eller vi ska vara ärliga, en timme senare är vi så trötta att vi måste ta semester från semestern. Vi packar vi ihop de tre väskor, kylväskan, fyra stolar samt uppblåsbara krokodil som krävs för att en familj på fem ska överleva en dag på stranden och tråcklar oss hemåt. Under gälla skrik eftersom pappan har sand på fötterna som inte går bort. Och mammans bröst fann aldrig riktigt sin plats i bikinin från den stora klädkedjan som är sydd för en betydligt piggare byst. Vi tittar matt på varandra och säger: ”Nämen, det ska vara fint väder nu i några dagar så vi gör väl om det här imorgon?”
Vad tycker du om Family? Tryck till i vår snabba enkät.
Prenumerera på Familys nyhetsbrev
Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!