ÅSIKT

Kapitalets övermakt kan stoppas

Torbjörn Tännsjö: Ett världsparlament är nödvändigt

avTorbjörn Tännsjö

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: getty / Stockholms universitet
Kampen för en global demokrati är inte utopistisk, skriver professor Torbjörn Tännsjö.

Vänstern har traditionellt ställt sig två uppgifter: socialism och ekonomisk utjämning. I teorin har tonvikten legat vid socialismen, i praktiken vid ekonomisk utjämning. Båda projekten har gått i stå.

Den ekonomiska utjämningen har fått prioritet då den framstått som enklare än socialismen. Den demokratiska beslutsprocessen gynnar medianväljaren (medianväljarteoremet). Median­väljaren är också median­inkomsttagare. Hon är därmed relativt fattig. Det borde vara möjligt att rösta fram en ekonomisk politik som gynnar folkets majoritet. Ändå sker det inte. Klyftorna minskar inte, de ökar.


Socialism innebär att de avgörande produktionsmedlen förstatligas och att planekonomi etableras. Också här har utvecklingen gått i stå. Ja, gemensam egendom säljs ut, några socialiseringsinitiativ ser vi inte röken av. Varför?

Förklaringen hos tänkare som von Mises och Hayek var att det inte är möjligt att planera en nations ekonomi. Men de nationella ekonomier som utgjorde deras exempel var långt mindre omfattande än dagens diversifierade transnationella bolag inom vilka planekonomi tillämpas. Från att planekonomi existerar kan vi tryggt sluta oss till att planekonomi är möjlig. Så varför går utvecklingen i motsatt riktning? Både med socialismen och jämlikheten?

Förklaringen stavas globalisering. Maktförhållandena inom nationalstaterna har förändrats till kapitalets fördel. Nationellt begränsade väljarskaror kan rösta för förstatligande av transportmedel, infrastruktur och banker och för skarp förmögenhets-, arvs- och fastighetsbeskattning, men de vet att nyttjar de sin makt blir resultatet inte vad de önskar. Det blir i stället ekonomiskt kaos.


Vad bör då göras? Om ­roten till det svåra läget är kapitalets övermakt i en global och politiskt anarkistisk värld måste demokratin upprättas på nytt — i global form. Kampen för ett globalt världsparlament och för en global regering får ­inte avskrivas som utopistisk. Tanken är på intet vis ny. Den klassiska marxismen såg socialismen som ett globalt projekt och kampen för socialismen bars fram av olika ”internationaler”.

Vilka är målen? Gemensamt ägande av produktionsmedlen. Långt mer av planerad demokrati, underställd politiska demokratiska beslut. Jämlikhet. Men också mer av direkt ekonomisk demokrati.


Ekonomisk demokrati var länge liktydigt med socialism. Men i en värld där de övergripande politiska besluten hamnat på global ­nivå behövs demokratisk övning i det lilla: företagsdemokrati. Gemensamt ­ägda företag kan genom politiska beslut demokratiseras.

ARTIKELN HANDLAR OM