Kultur

Hon vill se civil olydnad mot ”statskuppen”

Shoshana Zuboff gick från teknikoptimist till att bli tech-jättarnas största kritiker

Av: 

Mattias Beijmo

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Shoshana Zuboff

KULTUR

Övervakningskapitalismen av den amerikanska filosofen Shoshana Zuboff, som nu utkommer på svenska, har beskrivits som den viktigaste boken i vår tid. Den beskriver hur våra personliga data utvinns och omsätts för både övervakning och manipulation i den nya ekonomin. I förlängningen hotar utvecklingen att undergräva både demokratin och människans självbestämmande och frihet.
I en serie artiklar och poddar kommer Aftonbladet Kultur att presentera och gå igenom bokens viktigaste tankegångar och argument.

Shoshana Zuboff stod i sitt kök och slog in kakor i papper när blixten slog ned i fönsterblecket bara några centimeter bort. Hon beskriver det som att ”allt bara exploderade”.

Blixten tog med sig sina 300 000 volt genom det gamla husets elsystem och omvandlades till eld i väggar och isolering. Brandmän från tolv små städer kom för att släcka, men familjen kunde bara stå och huttra i stormen medan hela huset brann ned framför deras ögon. När det började ljusna, var bara murstocken kvar.

Huset som brinner upp ligger på lagom pendlingsavstånd till jobbet vid Harvarduniversitetet i Boston där hon är en av de första kvinnliga professorerna någonsin. Tillsammans med sin make – den brittiske tidigare Volvo-VD:n Jim Maxmin – bestämmer hon sig för att bygga upp allt igen.


Maxmin är också hennes författarkollega. Deras gemensamma bok, The support economy: why corporations are failing individuals and the next episode of capitalism kombinerar Zuboffs mångåriga forskning vid Harvard med Maxmins decennier som VD för bland annat kosmetik- och hemelektronikföretag.

Av hennes och makens teknikpositiva liberalism från den gemensamma management-litteraturen återstår inget.

Paret ritar i boken upp en ny modell för företagsledning, med interaktionen och relationen som ledstjärna. De lyfter det nya mediet internet som en social, medial kraft som kommer slå ut alla som inte hoppar på tåget. Boken kommer ut 2002, samtidigt som den så kallade dotcom-bubblan brister, vilket speglas i en del recensenters hånfulla skratt. Zuboffs och Maxmins rekommendationer är dock numera grundkurs 1A på konsumentinriktade företag. Boken blir en framgång, och paret börjar skriva på en uppföljare.


Men 2009 tar alltså blixten allt Shoshana Zuboff äger, inklusive en hårddisk med det enda manuskriptet till uppföljaren. Det enda som finns kvar av hennes arbetsrum är en anteckningsbok från sent 70-tal. Nästan 30 år tidigare, har hon samlat tankar om datoriseringens likheter med industrialiseringen. Hennes handskrivna funderingar triggar en tankemässig u-sväng.

2013 börjar hon skriva en serie längre engelskspråkiga artiklar för den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung. Under flera år utforskas en ny ekonomisk världsordning där data från våra alltmer digitala liv blir till enorma pengar i händerna på Google, Facebook, Apple och de andra Silicon Valley-företagen. Zuboff börjar kalla det för ”övervakningskapitalismen”. Av hennes och makens teknikpositiva liberalism från den gemensamma management-litteraturen återstår inget.


Zuboff börjar luta sig mer mot Marx och psykologen B.F. Skinners radikala behaviorism: Vi måste ta tillbaka kontrollen över nya datadrivna produktionsmedel, vi måste fly ut ur labyrinten där vi bara är övervakade råttor på jakt efter ostbitar.

När hon inleder arbetet med boken The age of surveillance capitalism är de flesta teknikpositiva tankar från hennes tidigare liv helt borta. Det är en desillusionerad författare som skriver, och hon skriver ensam den här gången. I januari 2016 dör hennes make och intellektuelle själsfrände hastigt utanför deras återuppbyggda hus.


Boken Das Zeitalter des Überwachungskapitalismus når världen i oktober 2018. Japp – precis som Karl Marx Das Kapital är bokens första upplaga tyskspråkig; den översätts under det kommande året till 17 språk. Boken säljer bra, och Zuboff drar iväg på en ”never ending tour”; hon är eftertraktad talare men blir också rådgivare till ledande politiker i EU och USA.

Den som följt Shoshana Zuboff länge har svårt att inte se en personlig uppgörelse med hennes tidigare liv som managementkonsult

Journalister vänder sig till Google, Facebook och de andra – vad har de att säga om att bli kallade ”anti-demokratiska” och att de ”besudlar, ignorerar, tar över och omkullkastar allt som är vår person”? De säger ingenting; deras presstalespersoner har strikta order att inte bemöta Zuboffs kritik, en locket på-strategi de använder än i dag när motståndaren kommer till debatten med väl underbyggda argument.


Hyllade skrifter som Thomas Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet eller Yuval Noah Hararis Sapiens, är mer lättillgängliga men också blodfattiga i jämförelse. Zuboffs bok är emotionellt laddad, i ständig uppgörelse med marknadskrafternas annekterande av internets potential.

Den som följt Shoshana Zuboff länge har svårt att inte se en personlig uppgörelse med hennes tidigare liv som managementkonsult och internet-evangelist, allt det som försvann i elden. Boken Övervakningskapitalismen är en verktygslåda för civil olydnad, inte minst för de alltmer missnöjda anställda på övervakningskapitalisternas virtuella fabriksgolv. Men den är också full med tankegods för allas vårt uppror mot de som via oblodig statskupp tagit makten över våra liv.


Det är lite konstigt, men det är inte säkert att Zuboffs senaste bok kommer räknas som hennes viktigaste när den i framtiden ställs bredvid hennes debutverk. 1988 skrev hon In the age of the smart machine – the future of work and power, och det nu post-pandemiska förhållandet mellan arbete och makt är på många sätt en direkt kopia av hennes förutsägelser.

Boken är en kusligt profetisk beskrivning av hur dataströmmar från människors arbete kommer att användas till övervakning och kontroll. Om arbetarrörelsen tagit till sig bokens forskningsbaserade slutsatser, skulle vi haft verktyg och beredskap nu när anställda kontrolleras och stressas av AI-stödd optimering. Fackföreningsrörelsen skulle inte handfallet se på när programvaror tränas att ta över arbetsuppgifter som de försäkrat oss aldrig skulle tas över av maskiner.

Hon menar att techjättarnas rovdrift på data och beteenden är ”exempellös”, den saknar historisk förlaga.

Hela yrkeskategorier utraderas utan organiserat motstånd, allt på grund av de mäktiga men teknikrädda män som alltid vet bättre, alltid ser historien som förklaringen till framtiden. Faran med att bara titta i backspegeln återkommer som avgörande premiss även i Övervakningskapitalismen.


Innan Shoshana Zuboff tvingades ut från det brinnande huset den där natten, ville hon skydda sitt och makens gemensamma sovrum från brandröken. Eftersom hon inte kunde föreställa sig att hela det 500 kvadratmeter stora huset skulle brinna ner, sprang hon upp för trappan. Hon drog igen den tunna trädörren, som om att stänga en dörr skulle kunna rå på elden som nu rasade vilt.

Men som hon skriver själv om händelsen, så var hon ”oförmögen att urskilja det okända”. Hon trodde att det bästa hon kunde göra var att stänga dörren till ett rum som snart inte skulle finnas till.

I Övervakningskapitalismen väljer Zuboff att berätta om sitt panikartade agerande för att förklara ett av sina nyckelbegrepp. Hon menar att techjättarnas rovdrift på data och beteenden är ”exempellös”, den saknar historisk förlaga. Vanligtvis kunniga medieprofessorer och ekonomer står därför och rycker lite meningslöst i olika dörrar.


Vi kan inte använda gamla teorier om medier, ekonomi och makt för att hantera den digitala ekonomins framfart. Zuboff efterlyser en ny analys, ett nytt språk och att vi ”stänger rätt dörrar”. Hon vet att samma plattformar som är motor till antisemitism, islamofobi och en sämre värld, också är exempellösa i sin förmåga att skapa globala rörelser mot klimathot, sexism, rasism.

För någon som levt med en enskild mans övergrepp eller under en regerings kalla filt av censur, kan sociala medier vara en frigörande kraft. Det groteska utvinnandet av data måste hindras utan att demokratiseringen av kunskap och medvetenhet tvingas tillbaka till tiden innan den digitala revolutionen. Att bara stänga dörrar kommer inte släcka elden, det kommer snarare ge den bränsle.

ANNONS EXTERN LÄNK

Rea inför jul på storsäljarna i vår bokshop – köp julklapparna här!

Aftonbladet

Publisert:

LÄS VIDARE

”Demokratin och den fria viljan är hotade”

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Internet

Kapitalism

Sociala medier

Karl Marx

Shoshana Zuboff