Stefan Löfven måste vara bombsäker

Stefan Löfven måste vara bombsäker.

Annars skulle han inte helhjärtat våga ställa sig bakom försvarets slutsats att främmande makts ubåt opererat i svenska vatten.

Statsminister Stefan Löven (S) skrädde inte med orden när han tillsammans med ÖB Sverker Göranson och försvarsminister Peter Hultqvist (S) berättade att försvaret är helt övertygad om att främmande makt kränkt vårt territorium.

Någon gång mellan den 17 och 25 oktober kunde försvarets sensorer säkra uppgifter som gör att försvarsmakten är övertygad om att en främmande militär ubåt opererat långt inne i Stockholms skärgård.

– Det är fullkomligt oacceptabelt. Vi ska inte ha någon främmande undervattensverksamhet i våra vatten, sade Löfven och krävde att de svenska gränserna respekteras.

Det betyder att Stefan Löfven är fullt och fast övertygad om att försvaret har rätt. Annars skulle han spela mycket, mycket högt.

Det internationella hån han skulle utsättas för om uppgiften vore fel törs man knappast tänka på. Alltså är Löfven, precis som ÖB och försvarsledningen, benfast övertygad.

Detta får konsekvenser för Sverige. Men tyvärr inte på det tydliga sätt som man skulle önska.

Eftersom försvaret inte lyckats nationalitetsbestämma miniubåten finns det ingen främmande makt att ställa till svars.

Sedan två ryska attackplan kränkt svenskt luftrum söder om Öland i 30 sekunder i mitten av september kallades den ryske ambassadören till UD vid två tillfällen. Först för att ta emot en protest i form av en ”aide-mémoire”. Sedan, efter att Ryssland blånekat, tvingades han komma tillbaka. Då för att ta emot en ”note”, en skarpare diplomatisk protest.

Men nu finns alltså ingen nation att ställa till ansvar för intrånget på svenskt territorium. Det är en brist men kan försvaret inte peka ut en ansvarig så kan de inte.

Förutsatt att försvaret har rätt är den konstaterade ubåtskränkningen den allvarligaste sedan Sovjetunionens U-137 gick på grund i Karlskronas skärgård 1981. Kring de följande misstänka kränkningar, bland annat i Hårsfjärden året därpå, har det rests frågetecken vid praktiskt taget varje tillfälle.

Redan den ryska aggressionen på Krim och i Ukraina, och de upprepade incidenterna med ryskt flygvapen över Östersjön, har lett till att i stort sett samtliga riksdagspartier i dag vill satsa mer på försvaret än tidigare. Den viljan kommer med stor sannolikhet inte att avta.

Stefan Löfven ska också inrätta ett säkerhetspolitiskt råd med sig själv som ordförande. Där ska även vice statsministern, utrikes-, inrikes- och försvarsministern delta.  Rådet ska mötas regelbundet.

Löfvens ambition är också att ha regelbundna möten med oppositionens partiledare om det säkerhetspolitiska läget. Dock glömde han att informera dem om det när de träffades i går morse.

Kränkningarna i både vatten och luftrum, leder alltså i första hand till rätt tomma administrativa åtgärder, det vill säga ett nytt råd och nya träffar.

Men i verkligheten händer nästan ingenting. Försvaret får åtminstone inte i närtid mer pengar. Ingen ställs (av naturliga skäl) tills svars.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM