Mejla

Aftonbladet

Vi lever i en trygg värld, eller hur?

Publicerad:

Vår tid är unik, säkert inte höjdpunkten men en högplatå i historien. Allt radikalt, allt våldsamt tycks på förhand uteslutet i denna förnuftets tidsålder. Vi är beslutna att inte låta fler krig ödelägga Europa, vi värnar om allas frihet och lika värde.

Känslan av trygghet är den mest eftersträvansvärda ägodelen för miljoner människor, det gemensamma livsidealet.

Trygghetsnarkoman var för några år sedan ett hånfullt tillmäle mot den som får alldeles för mycket säkerhet. Curlingförälder är ett nytt tillmäle mot mammor och pappor som påstås hjälpa sina barn för mycket.

Vårt bekymmer tycks vara att vi har det för bra.

Hur ska vi då tolka den grekiska statens pågående sammanbrott? Spaniens allt djupare kris? Cyperns begäran om nödlån? ­Italiens varning för ­kommande finansstormar?

Vi måste tro på förnuftet. Vi ser tillbaka på tidigare epokers krig, nödår och uppror med förakt och förundran. Sådana är inte vi. Vi hyser orubblig tillit till toleransens och konciliansens ofelbart verkande kraft.

Sannolikt är den nuvarande krisen blott ett tillfälligt bekymmer på vägen mot det fulländade samarbetet i vår världsdel. Vi lever i trygg­hetens gyllene tidsålder.

Vi har lärt oss vart primitiv rasism och nationalism leder. Förnuft och framsteg är vår tids lösen. Vi betraktar varje avslutat årtionde som förstadiet till ett ännu bättre.

Tidningarna rapporterar om spanjorer som i tio­tusental vräks från sina hem och kastas ut på gatan. Nazister tågar in i grekiska parlamentet. Europas ledare träffas på toppmöte efter toppmöte och ordinerar samma medicin som förra gången fast i större doser.

Oron måste väl vara till­fällig?

I går kväll började jag läsa den österrikiske författaren Stefan Zweigs memoarer, ”Världen av i går”. De kursiverade meningarna här ovan är med lätt omskrivning hämtade från första kapitlet.

Zweig beskrev Österrike och Europa under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det var den bästa av världar. Sedan bröt första världskriget ut, och därefter depressionen och andra världskriget.

Stefan Zweig flydde undan nazisterna, först till England, sedan till Amerika. Där skrev han ner ­sina minnen av ”tryggheten värld”. Han begick självmord i Brasilien 1942.

Av: Aftonbladet

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN