Mejla

Lena Mellin

Stängningen av Lundsberg kan leda till något gott

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Lasse Allard
På fyra dagar gick Lundsberg från att vara landets prestigeskola nummer ett till att ligga i ruiner.

Tack och adjö, Lundsberg.

Morsning och goodbye, riksinternaten.

Den moraliska katastrofen på elitskolan kan i längden leda till något gott.

På fyra dagar gick Lundsberg från att vara landets prestigeskola nummer ett till att ligga i ruiner. Ingen undervisning får bedrivas, eleverna omdirigerats till andra skolor, rektorn har fått sparken och styrelsen har avgått.

Resan har gått ultrasnabbt. Från att, enligt vissa, vara Sveriges bästa skola till att bli den sämsta, en som inte ens får undervisa.

Rektor Staffan Hörnberg hade på onsdagen avslutat sin ripjakt och återvände slutligen till jobbet men fick alltså kicken. Men innan dess ifrågasatte han om den avslöjade misshandeln verkligen var så allvarlig att den stod i proportion till Skolinspektionens beslut att stänga skolan. Tablå, som det stod i flickböcker förr.

Pennalismen satt i väggarna

Formellt gäller Skolinspektionens stängning av skolan i upp till ett halvår. Den kan öppna igen om den ”på ett mycket trovärdigt sätt” visar att den kan garantera elevernas säkerhet.

Men myndigheten kommer att vara svårflörtad. Generaldirektör Ann-Marie Begler slog i går fast att beslutet är ett första steg mot nedläggning. Möjligheterna att fortsätta bedriva undervisning i den 117-åriga elitskolan betraktade hon bara som ”teoretiskt möjlig”.

På skolan har bland annat kungens pappa, hans farbror, prins Bertil och prins Carl Philip varit elever.

Skolinspektionens förra granskning av Lundsberg inleddes 2011 och avslutades i april. Under en period hotades skolan av ett vite på en halv miljon kronor. I stället blev det en åtgärdskatalog lång som ett Niagarafall – men som uppenbarligen inte räckte. Pennalismen satt i väggarna.

Men en trolig nedläggning av Lundsberg är inte den enda följden av den senaste, och kanske sista, misshandeln på skolan utanför Storfors.

En gräddfil

I 1,5 år har en grupp på utbildningsdepartementet utrett framtiden för de tre riksinternaten, Lundsberg, Grennaskolan och Sigtuna humanistiska läroverk. Fina skolor för fina människor.

Sedan urminnes tider har de befunnit sig i en gräddfil, både ekonomiskt och legalt. De får, utöver skolpengen, statsbidrag för eleverna vars föräldrar bor utomlands. Och till skillnad från alla andra skolor har de rätt att ta betalt för undervisningen.

Orsaken till särbehandlingen var omsorgen om barn till utlandsjobbare. Men enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) har det i dag bara 17 av omkring 200 elever på Lundsberg föräldrar utomlands. Alltså färre än tio procent. I stället har det blivit en skola för överklassen att nätverka redan från sjukan.

Björklund själv vill göra det enda rimliga. Nämligen att avskaffa riksinternaten. De får bli vanliga friskolor, det vill säga leva på skolpengen och inte ta betalt för undervisningen.

De skolor som vill fortsätta med internat kan göra det och får i så fall ta betalt för kost och logi.

Grava anmärkningar

Det skulle förvåna om arbetsgruppen, som ska vara klar om någon månad, kom till en annan slutsats.

Även de andra riksinternaten har nämligen fått grava anmärkningar av Skolinspektionen. Granskningen av Grennaskolan avslutades i februari och uppdagade bland annat ”kränkningar av olika omfattning och svårighetsgrad”.

Inspektionen av Sigtuna avslutades i juni. Medan den pågick polisanmälde skolledningen fem elever som misshandlat en yngre kamrat. Samtliga fälldes i tingsrätten.

Ska skattebetalarna stödja sådant? Det självklara svaret borde vara nej.

avLena Mellin

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM