Njut nu – baksmällan kan bli fruktansvärd

Sveriges första Nato-möte kan vara början på slutet

Ulf Kristersson får passa på att sola sig.

Nato kommer hem, större och vackrare än någonsin, för en stjärnsprakande 75-årsfest där Sverige har goda chanser att bli balens drottning.

Njut av kalaset.

Baksmällan kan bli fruktansvärd.

Följ ämnen
Nato

Historien har sina ironier.

I februari 2022 fann sig världshistoriens mäktigaste samling av stater sittande med en försvarsallians som inte kunde försvara sig.

Det var inte så det skulle bli.

De krig alliansländerna hade tänkt sig utkämpa var små, långt borta och mot tekniskt underlägsna motståndare. Hur stor insatsen skulle bli var alltid valbart. Gick det åt skogen kunde man alltid åka hem. Vilket vi också gjorde.

De expeditionära pyttekrigens era var alla finansministrars dröm.

Tunga och dyra prylar som artilleripjäser, stridsvagnar och luftvärnsrobotar behövdes inte och de enda soldater som behövde ha full beredskap var det fåtal som faktiskt var insatta.

Det fanns pengar att spara, och Europas stater gjorde det gladeligen.

Rödpennor gick i investeringsplanerna och det som kunde blivit krut och karbiner brändes på friår, jobbskatteavdrag och köksrenoveringar.

Vi intecknade den eviga freden och levde upp vinsterna.

Det var förstås i någon mån begripligt.


Den som inte strävar mot en värld där stålet blivit plogbillar och vingårdsknivar borde läggas in, men med en granne som vår hade det varit klokt att spara åtminstone några svärd och spjut under golvplankorna.

Historien svängde som den brukar göra. Först sakta – sedan väldigt, väldigt fort.

Det var därför uppvaknandet i februari 2022 blev så brutalt.

Hundratusentals döda och sårade. Tusentals förlorade stridsvagnar. Mördande, malande strider i större formationer än Nato övat med på evigheter.

”Det kunde inte ha varit mer annorlunda jämfört med det som vi hade förberett oss för,” som Natos överbefälhavare Christopher Cavoli säger.

Alliansen mötte den nya världen med förråden tomma, byxorna nere och en 33 år gammal plan för kollektivt försvar som egentligen skulle ha uppdaterats 1994, den ljusa VM-sommar då framtiden fortfarande kunde föreställas som en bättre plats.


De 2,5 år som gått sedan invasionen har ägnats åt att få Nato på fötter.

Skriva planer som faktiskt kan användas. Se till att det finns trupper som kan genomföra dem.

Planerna finns nu.

Trupperna... Nja.

Insatta källor berättade nyligen för Financial Times att alliansen har ungefär 5 procent av de luftvärnssystem som skulle behövas för att försvara den östra flanken mot ett ryskt angrepp. Storbritannien är ”inte redo att utkämpa och vinna en väpnad konflikt i någon skala alls”, enligt brittiska försvarsdepartementets avgångne utvärderingschef.

För att ta bara två exempel.

Det är här Nato står när alliansen efter 75 år kommer hem till staden där den skapades. Det finns helt enkelt mycket att göra.

Ändå är förväntningarna inför toppmötet i Washington låga.

USA har aktivt jobbat för att det ska bli så.

Väljs Donald Trump till president kan allt vältas över ända.


Bara fyra dagar efter toppmötet samlas Republikanerna till konvent för att officiellt välja Donald Trump till presidentkandidat. Det är nu valrörelsen börjar på allvar. Hela Nato-mötet kommer därför att avhandlas i skuggan av amerikansk inrikespolitik, och vägen hit har från USA:s sida handlat om att hantera förväntningarna.

Det får absolut inte bli storbråk om skrivningarna om Ukrainas framtida medlemskap, som i Vilnius i fjol. Nu är det enighet och styrka som ska visas upp. Joe Biden ska skina som ledare för den fria världen.

Av samma anledning kommer ett höjt mål för försvarsutgifter inte att vara på agendan, trots att det av allt att döma skulle behövs. Att fler Nato-länder än någonsin nu når 2-procentsmålet är mumma för Biden. Höjda ambitioner innebär, däremot, att mängder av länder med ett penndrag flyttas till fel sida målsnöret, en gåva till Donald Trumps snyltretorik som Biden inte är sugen på att skicka.

Biden behöver segrar – och att Sverige kommit in i alliansen är en tydlig sådan. Därför lär han se till att Sverige på ett sätt eller annat hamnar i blickfånget, så här vid vårt första toppmöte som medlem.


Det blir glans, och Ulf Kristersson får passa på att sola sig.

Alla vet nämligen att allt som sägs vid mötet kan bli stoft och aska i november.

Väljs Donald Trump till president kan allt vältas över ända.

Till toppmötet i Nederländerna nästa år kan vi ha en amerikansk president som hotar med att stoppa stödet till Ukraina, vill sluta fred med Ryssland, lovar att inte ta in nya medlemmar i alliansen, flyttar amerikanska trupper från Europa, skalar ner USA:s deltagande i Nato-strukturen och kräver att européerna betalar kontant för amerikanska förmågehöjare de själva saknar.

Ingen kommer att säga det högt, men denna möjliga framtid kommer tveköst att prägla stämningen även vid årets Nato-toppmöte.

En aldrig så ljuvlig dans förmörkas av vetskapen om att det kan vara den sista.

Följ ämnen i artikeln