Macchiarini visar att lagen bör skärpas

KOLUMNISTER

Det hade troligen gått att åtala kirurgen Paolo Macchiarini om lagstiftarna sett allvarligare på vissa brott.

Riksdagen borde undersöka vilka lärdomar som finna att dra av skandalen.

Tre personer avled efter att den tidigare så uppburne kirurgen ägnat sig åt experimentella och oprövade operationer och bytte ut deras luftstrupar mot konstgjorda delar.

I dag kallade åklagarna Jennie Nordin och Anders Tordai samt kriminalinspektör Jonna Aaasma Prokop till presskonferens i polishuset i Stockholm för att, som det stod i inbjudan, "delge ny information" om utredningen.

Skandalen kring Macchiarini har fått internationella proportioner, varför även utländska journalister var på plats och redovisningen simultantolkades till engelska för dem som inte kan svenska.

Otåligheten hos reportrar vars redaktörer vill ha någonting nytt att slänga ut på webben eller i etern steg medan trion redogjorde och redogjorde och redogjorde.

55 000 sidor förundersökning...80 hörda i Sverige, Turkiet, Island, USA, Belgien...En utredningsgrupp bestående av personal från riksmord, grova brott, gärningsmannaprofilgruppen, operativa analytiker...

Efter en evighetsutläggning som även innehöll en pedagogisk redovisning för vilka kriterier som måste vara uppfyllda för straffansvar för vållande till annans död och vållande till kroppsskada, de brott som utredningen har handlat om, var det efter en halvtimme dags för Jennie Nordin att avslöja vad alla hade kommit för att få ta del av.

Åtal eller inte?
Förundersökningen läggs ned, löd beskedet. Och medan Nordin förklarade hur hon kommit fram till detta började sociala medier snabbt att fyllas av diverse ilskna utrop och konspirationsteorier. "En mördare går fri, "Åklagarna är köpta", "Politiska påtryckningar".

Det här är en juridiskt komplicerad historia som inte blir enklare av att den lilla medicinska expertis som finns inom området inte är helt enig.

Men jag ska försöka förklara hur åklagarna har resonerat. De tre personer som avled inom några månader eller år efter att fått konstgjorda luftstrupar var alla redan svårt sjuka då de opererades. I två av fallen hade läkarna gett upp hoppet om att de skulle leva vidare och föreslog palliativ vård.

Viktigt i sammanhanget är inte bara hur lagen är formulerad, utan även ett tio år gammalt prejudikat i Högsta domstolen.

En VD åtalades för en arbetsplatsolycka där en anställd dog och frågan som högsta instans hade att ta ställning till var om det fanns ett orsakssamband mellan chefens underlåtenhet att vidta erforderliga åtgärder för att undvika olycksfall och den anställdes död.

Åklagarna åberopade denna dom i dag. De konstaterar att det inte råder någon tvekan om att Macchiarini var oaktsam och att han tog väldigt stora risker, men det finns inte "en hög grad av sannolikhet" att patienterna hade levt i dag om andra vårdmetoder hade använts.

Annorlunda uttryckt: Åklagarna ansåg inte att det hade bevis nog för en fällande dom.

Om detta är ett korrekt beslut eller inte är andra bättre skickade att ha åsikter om än jag, men i mina öron låter resonemanget rimligt.

Det finns dock ytterligare en juridisk dimension i detta fall. Från början fanns även misstankar om brott mot läkemedelslagen och etikprövningslagen. Helt andra paragrafer som i detta sammanhang hade varit enklare för åklagarna att tillämpa.

Men det upptäcktes snart att eventuella brott mot dessa lagar var preskriberade.

Om straffmaximum höjs så kommer det också gå att få längre preskriptionstid.

Här har lagstiftaren någonting att fundera på. Brott mot dessa lagar kan vara nog så allvarliga.