Dyr nedskräpning av gator och torg

Publicerad 2015-04-17

Natur och miljö. Nedskräpningen av våra gator, parker, vatten och hav kostar stora summor varje år. Onödiga pengar, anser stiftelsen Håll Sverige Rent som vill återupprätta folks reflexer att inte kasta skräp.

– Det är en sådan onödig kostnad, det finns ingen naturlag att nedskräpning måste finnas. Det är vi själva som är problemet, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.

På besök i Göteborg passar hon på och följer med kommunens miljöbåt, eldrivna Renström (förra båten hette Renat), som nästan dagligen under sommarhalvåret plockar upp skräp ur kanalen runt staden.

Skeppare är Dennis Andersson och han berättar att han hittat det mesta slängt i kanalen.

– Värst var det väl när vi fick upp sex, sju kafébord och ett tiotal stolar, säger han.

Annars blir det mest skräp som kaffemuggar, matförpackningar och burkar. En säsong får man upp 40 ton skräp.

– Det verkar tröstlöst, säger Ragnartz.

– Det tar aldrig slut, säger Andersson.

En ryggmärgsreflex

Stiftelsen har allt sedan början av 1960-talet uppmärksammat nedskräpningen i samhället. Emellanåt med stor framgång, som på 70-talet. I dag har man hamnat lite i bakvattnet, medger Ragnartz självkritiskt.

– Bland det viktigaste vi har att göra framöver är att göra oss kända igen på det sätt som vi var på 70-talet. Då var vi mycket mer närvarande, att hålla Sverige rent var självklart. Vi måste se till att det sitter som en ryggmärgsreflex: man kastar inte skräp från bilfönstret, säger hon med emfas.

Det här med kostnader är svårt i de här sammanhangen. Det är kommunerna som är ansvariga för renhållningen och deras kostnader redovisas på vitt skilda sätt i olika kommuner.

– Naturvårdsverket fick i uppgift för några år sedan att räkna på kostnaden men gav upp. Vi försöker därför hitta ett sätt att visa kostnaden, det vore ett bra sätt att kunna påverka kommunerna.

I miljardklassen

Håll Sverige Rent har utvecklat en metod att mäta och den används, men bara av 19 av landets 290 kommuner.

– Det är ett bekymmer att det inte finns en standardiserad norm för mätningar och som gör kostnaden för nedskräpningen synlig.

Två miljarder kronor per år är en uppskattning som organisationen gör av kostnaderna i sin senaste rapport. Den bygger på jämförelse med flera andra länder i Europa som bedömt sina kostnader. Där hamnade man på 225 kronor per invånare och år.

– Man kan anta att det inte skiljer sig så mycket gentemot Sverige, säger Johanna Ragnartz,

TT