Kalenderns dagar är inte räknade

Planering. Trots att nästan alla i dag kan ha sin kalender i mobil och dator köper fler papperskalendrar och almanackor.

Och precis som med vinylskivans och bokens återkomst kan det vara en reaktion på den "digitala hysteri" vi upplevt de senaste åren säger en expert.

– Kalendern har blivit en accessoar, säger Mark Felipe Burde som är vd för företaget Burde i Växjö som tillverkar kalendrar.

I Sverige säljer de omkring sju miljoner kalendrar per år. Enligt Mark Felipe Burde minskar efterfrågan på det han kallar baskalendrar men när det gäller designade kalendrar och kalendrar med innehåll ökar volymerna.

– Folk är upptagna och har mycket projekt på gång. De behöver hjälp att strukturera upp sin vardag och köper kalendrar med speciellt innehåll eller speciell färg och form, säger Mark Felipe Burde.

Även unga

De fysiska kalendrarna tilltalar inte bara den äldre generationen som en gång i tiden hade dem som enda alternativ för att hålla ordning på tiden och sina liv. Hos Burde visar försäljningen att även de nya digitala generationerna vänder sig till pappret.

– Man kan tycka att ungdomar är de första att ta till sig och använda ny teknik. Men den senaste tiden har vi sett att pappersskolkalendrar ökat i popularitet inför skolåret.

Inte död

Johan Frestadius som är vd för Bookbinders design, som designar och tillverkar kalendrar och skrivböcker, tycker sig se en viss återgång till den analoga kalendern, anteckningsboken och dagboken.

– Den är absolut inte död. Folk vill ha något som är snyggt och som går att bevara. Det får ett annat värde då.

Han säger att många använder fysiska kalendrar och anteckningsböcker som komplement till de digitala varianterna.

– Många utvecklar sitt eget system med en bok som man har med sig, där man kan göra mer privata anteckningar, tillsammans med datorn, säger Johan Frestadius.

Praktisk och statusmarkör

Den analoga kalenderns återkomst kan vara en reaktion de senaste tio årens "digitala hysteri", säger Katarina Graffman som är antropolog och har studerat bland annat mediebeteenden och konsumtion.

– Vi trodde att allt skulle ordnas så mycket mer praktiskt med hjälp av de digitala verktygen och så var det kanske inte.

Hon tror att det finns två skäl till att den fysiska kalendern växer i popularitet. Dels är det praktiskt. Många har varit med om mobiler som kraschat och använder helt enkelt en analog kalender för att säkra innehållet. Men kalendern kan också vara ett sätt att uttrycka vem man är som person.

– Det är en typ av statusmarkör. Om nu alla har den senaste modellen av mobiltelefon skiljer jag ju inte ut mig på något sätt. Har man däremot en snygg kalender med sig och lägger upp den på bordet visar det att jag är en person som inte bara är digital, säger Katarina Graffman.

TT