Vården lever inte upp till lagkraven

Publicerad 2015-03-15

Sjukvård. Vården lever inte upp till patientlagens bestämmelser - trots att vissa gällt i mer än 30 år.

Den 1 januari skärptes skrivningarna, men när det får praktiskt genomslag för patienterna kan ingen svara på.

Monica Holmner är en av dem som fått kämpa för att få det som lagen ger henne rätt till.

Sedan årsskiftet gäller en ny patientlag, vars syfte är att stärka patientens ställning inom vården. De flesta av bestämmelserna har redan gällt i många år, men en omfattande utvärdering visar att vården i många fall inte lyckas leva upp till dessa krav. Av över 9 000 patienter som tillfrågades i höstas upplevde en betydande andel att lagen inte följdes i de bestämmelser som gällde då, enligt Myndigheten för vårdanalys.

Monica Holmner, som lider av systemisk skleros, är en av dem som fått erfara detta. För att förstå sin sjukdom har hon tvingats bli mer expert än läkarna.

– I ett års tid gick jag och väntande på att doktorn skulle tala om för mig vad jag hade för sjukdom. Sedan insåg jag att jag var tvungen att ta reda på allt själv, säger hon.

En ständig kamp

Hon beskriver en vardag av bristande och obegriplig information, ständiga läkarbyten och kamp för att få inflytande över beslut om exempelvis behandlingar. Mycket av den kunskap hon i dag har om sin sjukdom har hon tagit reda på själv genom att läsa vetenskapliga artiklar på nätet.

– Jag är stark och klarar av att vara min egen koordinator. Jag måste det, eftersom jag har en önskan om att hålla mig så frisk jag kan. Men jag undrar ju om jag kommer att orka dra det ända fram, säger Monica Holmner.

Enligt Vårdanalys finns brister inom samtliga områden som lagen omfattar. Några exempel:

Var femte patient har inte erbjudits möjlighet att besöka en läkare i primärvården inom sju dagar.

Bara hälften av patienterna anser att de alltid fått tillräckligt med information och vid rätt tillfälle.

Var tredje patient, som kände till att det fanns alternativa behandlingar, säger att man inte var delaktig i valet av behandling.

– Det betyder att alla patienter inte får samma förutsättningar att ha en stark ställning i vården, där de kan värna sin integritet, där deras självbestämmande får komma till uttryck och där de har fulla möjligheter att vara delaktiga, säger myndighetschef Fredrik Lennartsson.

Detta kan också påverka patienternas hälsa negativt, med både ökat lidande och ökade kostnader som följd.

Mer resurser krävs

Enligt läkarna är en av orsakerna till bristerna att så få patienter har en fast läkarkontakt - bara drygt 40 procent enligt Vårdanalys undersökning.

– Går du till en läkare som känner dig och din sjukdomshistoria förenklas mycket, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund.

För att den nya patientlagen ska kunna realiseras måste läkarna få både mer tid med patienten och ökade möjligheter att delegera arbetsuppgifter, enligt Stensmyren.

Monica Holmner efterlyser större möjligheter att utkräva ansvar när det brister.

– Det måste vara dyrt för politikerna att inte sätta in de resurser som behövs för att få vården att fungera. Det tror jag är det enda som hjälper - pengar.

TT