Läslyft lyfter inte Pisaresultat

Utbildning. Senaste Pisaundersökningen blev en kalldusch för Skolsverige. Raset för de svenska eleverna förde upp skolfrågan som en av de viktigaste inför valet 2014.

Den nya undersökningen presenteras på tisdag och politiska förslag, som läslyftet, väntas inte ha gett effekt än.

För tre år sedan kom resultatet som visade på kraftiga svenska försämringar i alla tre ämnen som Pisa-undersökningen mäter: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Detta skakade om skolvärlden, särskilt då Sverige hade den sämsta kunskapsutvecklingen av alla OECD-länder.

Krav på kriskommission och åtgärder lyftes då för att vända den nedåtgående trenden.

Nu är spänningen stor inför vad som ska redovisas.

– När vi fick Pisachocken var det som ett uppvaknande: något måste göras. Det har funnits en vilja och många lärare har sökt sig till fortbildningar, säger Barbro Westlund, universitetslektor vid Stockholms universitets institution för språkdidaktik.

Inga effekter än

Bland de politiska åtgärderna finns läslyftet, en satsning som ska göra lärare bättre på att lära eleverna att läsa och skriva och som tillsattes av förra regeringen.

Läslyftet startade dock först hösten 2015 och Pisa-resultatet baseras på prov gjorda våren samma år.

– Vi kan inte se effekterna av läslyftet ännu utan det blir längre fram, säger Barbro Westlund.

Detta gäller även satsningen att göra om höstlovet till läslov, som lanserades i somras.

Tydligt är dock vilken avgörande betydelse god läsförståelse har för ett bra helhetsresultat på Pisa.

– I varje ämne så tar man upp betydelsen av att kunna resonera och det ligger väldigt nära att förstå vad man har läst. Sambanden är väldigt stora, säger Barbro Westlund.

Datorläsande ökat

Vid den senaste Pisa-undersökningen bedömdes 23 procent av de svenska 15-åringarna som mycket svaga läsare. Det är en stor ökning om man jämför med Pisa 2000, då siffran var 13 procent.

– Sverige har historiskt haft en stark lästradition men med datoriseringen har läsvanorna förändrats - vi läser kortare texter, skumläser mer. Olika typer av nätaktiviteter tränger också ut traditionellt läsande och den klassiska läsningen, att läsa en bok, har minskat, säger Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet.

Detta kan ha påverkat läsförståelsen negativt, säger han.

Barbro Westlund ser flera olika scenarier inför tisdagen:

– Visar Sverige likadant resultat som tidigare kommer det att bli jättedebatt att inget har hänt. Sedan finns det ju också värsta scenariot att det gått ännu sämre. Har det däremot vänt ska vi vara glada över det men inte sätta oss ned till ro. Det är jättefarligt, säger hon.

TT