Trög arbetsmarknad för nyanlända

Publicerad 2015-05-05

Arbete. Allt fler nyanlända kommer till Sverige med en akademisk utbildning i bagaget.

Antalet som får jobb är dock nästintill oförändrat jämfört med två år sedan.

– Det är svårt och man måste kämpa, säger allmänläkaren Maroof Hoffiani, ursprungligen från Afghanistan.

Han har precis avslutat ett patientbesök vid akutmottagningen i Tensta och är ett exempel som Arbetsförmedlingen önskar det fanns många flera av. Från krigets Afghanistan flydde han till Sverige. Fyra år efter att han kom hit fick han också sin läkarlegitimation.

– Jag hade jobbat som läkare i Afghanistan i 20 år men det finns inte ord at beskriva hur det kändes att lyckas. Det är helt vitalt för att kunna försörja min familj. Jag har träffat andra läkare som inte fått jobb och som drabbats av psykiska problem, säger han.

Liten ökning

Arbetsförmedlingens rapport som nu lämnats till regeringen visar också att av 9 600 nyanlända personer som förra året gick igenom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag var det knappt en tredjedel, 29 procent, som gick vidare till arbete eller studier efter 90 dagar.

Det är bara tre procentenheter bättre jämfört med tidigare mätning (2013).

– Det är bra att det ökar men det måste öka mer. Vi har bekymmer på vägen, säger Mathias Wahlsten, enhetschef vid Arbetsförmedlingen.

Samtidigt har antalet nyanlända med eftergymnasial utbildning sedan 2011 stigit från 15 till 24 procent. Ökat antal bostäder liksom intresse från arbetsgivare ses som två avgörande faktorer för att lösa situationen.

För Maroof Hoffiani gick vägen till en läkarlegitimation och anställning via hjälp av Läkarförbundet. I december startade förbundet ett projekt där läkare ställer upp som handledare för utlandsutbildade kollegor som vill ha praktik.

Ingen långsiktig lösning

– Ett av problemen att få in en första fot på arbetsmarknaden och det här erbjudandet har nu gått ut till enskilda läkare varav flera visat intresse. Samtidigt ser vi inte det här som en långsiktig lösning. Det måste organiseras på ett annat sätt, säger Joel Hellstrand, internationell samordnare vid förbundet.

Just hälso- och sjukvård är ett av de vanligaste yrkesområdena bland nyanlända akademiker. Samtidigt som landstingen är i stort behov av personal är det många utbildade läkare och sjuksköterskor som fastnar utanför arbetsmarknaden. Läkarförbundet har bland annat efterfrågat en teoretisk och praktisk introduktionsutbildning liksom en yrkesanpassad språkutbildning.

– Det är ju mindre intressant att läsa litteraturhistoria. Det man behöver i första hand är hör- och uttalsträning samt vilket vokabulär som används i vår miljö. Det lär man sig inte på komvux eller SFI, säger Joel Hellstrand.

TT