Ryskt hot kan ge mer försvarspengar

Stockholm. Rysslands agerande i Ukraina kan leda till en snabbare omställning av Sveriges försvar, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt. Detta trots att det inte finns något enskilt hot mot Sverige.

Rysslands intervention i Ukraina är ytterligare ett argument för mer pengar till försvaret, enligt Centerpartiets företrädare i försvarsberedningen, Staffan Danielsson (C).

– Det bör det vara, säger Danielsson som menar att Sverige ligger lågt i förhållande till övriga nordiska länder i hur mycket som satsas på försvaret, mätt som andel av BNP.

Statsminister Fredrik Reinfeldt uppger att Rysslands agerande kan komma att leda till att Sverige snabbar på omställningen av försvaret, och möjligtvis till ökade försvarsresurser.

Han påpekar dock att försvarsberedningen förra året konstaterade att det inte finns något enskilt hot riktat mot Sverige.

– Men det är klart att vi har nu en mäktig granne som uppträder på ett nyckfullt sätt och inte i enlighet med de internationella strukturer vi har byggt upp efter kalla kriget. Den typen av nyckfullhet skapar osäkerhet i vårt närområde och det måste man naturligtvis ta som en utgångspunkt, säger Reinfeldt.

TT: Kan Ukrainakrisen leda till ökade försvarsresurser?

– Vi har nu vid två tillfällen tagit beslut om att öka försvarsresurserna och detta kommer säkert att påverka diskussionen om man ytterligare ska höja tempot i att få på plats det insatsberedda försvaret, och kanske också höja försvarsanslagen. Men jag vill då påpeka att i den miljö vi nu befinner oss i så måste man också ansvarsfullt peka på en finansiering, åtminstone under den tid vi överblickar under kommande mandatperiod.

Socialdemokraterna anser att Rysslands agerande gentemot Ukraina bekräftar behovet av att stärka den svenska militära närvaron på Gotland.

– Men det behöver inte vara i form av att man bygger nytt, säger Peter Hultqvist, ordförande (S) i försvarsutskottet och partiets företrädare i försvarsberedningen.

Han menar att närvaron kan höjas ändå, till exempel genom att försvaret övar mer vid och på ön och att de olika försvarsslagen tar med Gotland i beräkningen mer.

Men Hultqvist vill inte säga något om vad S tänker i frågan om anslagen, om det behövs mer pengar eller om det går att prioritera om. Det kan vara så försvaret måste öka sin förmåga på ett eller flera håll, men finansieringen är något man får återkomma till.

Han räknar med att det som nu sker också kommer att ge avtryck i försvarsberedningens rapport, som ska vara klar till sista mars. Analysen måste stramas upp, säger han.

Inte minst på grund av närhet till ett Ryssland som bygger upp sin förmåga och som visat att man inte tvekar att använda den, även om det står i strid med internationell rätt, enligt Hultqvist.

I Lettland och Estland finns också rysktalande minoriteter som Ryssland skulle kunna tänkas säga sig vilja försvara.

TT