"ESS - ett hot mot svensk forskning"

Lund. Den planerade europeiska forskningsanläggningen ESS i Lund kan få negativ inverkan på svensk forskning. Det anser Astrid Söderbergh Widding, rektor för Stockholms universitet och Anders Karlhede, lärosätets vice rektor.

Kostnaderna för bygge och drift riskerar att tränga undan annan forskning som är viktigare, anser Söderbergh Widding och Karlhede. De vill att forskarvärlden tillfrågas om projektet i en remissrunda innan beslut fattas.

– Vi vill att det ska göras tydligt och klart vilka löften av motköpskaraktär som Sverige har gått ut med, säger Astrid Söderbergh Widding.

Hon är kritisk och menar att Sverige har vänt kappan efter vinden i ESS-förhandlingarna. Söderbergh Widding syftar särskilt på att Sverige gav efter och stannade kvar i ett europeiskt forskningssamarbete, bärraketprogrammet, inom rymdorganet ESA.

– Först hade Sverige av vetenskapliga skäl bestämt sig för att lämna samarbetet, men när man sedan försöker få Frankrike att stödja ESS så ska man plötsligt delta i programmet igen, i ett försök att blidka Frankrike, säger Astrid Söderbergh Widding.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) avfärdar kritiken helt.

– Jag är förvånad. Allt kan inte ligga i Stockholm. Hade ESS byggts där så hade de inte skrivit någon debattartikel alls, det är min bedömning.

Enligt Björklund kommer projektet att innebära ett lyft för svensk forskning. Att ESS främst skulle handla om politik och prestige är också en felaktig invändning, menar han.

– Engelsmännen går väl inte in och bidrar med två miljarder på grund av svensk prestige. ESS är vetenskapligt angeläget.

TT: Kritikerna kräver ett klargörande av de löften "av motköpskaraktär" som gjorts i utbyte mot internationella bidrag. Vad säger du om det?

– Några dolda löften känner jag inte till. Sedan är det så att internationell forskning fungerar utifrån samarbete. Enskilda länder kan inte bygga anläggningar inom varje område, och Sverige skulle aldrig ha råd att bygga ESS själv.

TT