Mejla

Pernilla Ericson

En käftsmäll mot ännu ofödda barn

Klimatet: Ny bok visar hoten

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Colourbox

“Om jag är total egoist, kommer jag att drabbas under min livstid? Jag är 50 år i dag och blir säkert 85. /Örjan”
Tittarfrågan om klimathotet ställs till SVT:s meteorolog Pererik Åberg och han kan lugna Örjan. Han kommer att märka av små förändringar, till skillnad från kommande generationer.

Hur stora skillnader det rör sig om konstaterar den amerikanske journalisten David Wallace-Wells i sin bok “The uninhabitable earth”. Det är en effektiv och välskriven forskningssammanställning, men också en käftsmäll i bokform. Hälften av den koldioxid som människan har tillfört atmosfären genom förbränning av fossila bränslen har släppts ut sedan slutet av 1980-talet. Wallace-Wells anger det första avsnittet av tv-serien Seinfeld som tidsmarkör. Människor har funnits på jorden i omkring 200 000 år – i den fossila eran blev vi ett skadedjur.

Rusande eld – svält och flykt

Forskare talar om vikten av att hålla 1,5-gradersmålet, om faran med 2 graders uppvärmning. Vi är snarare på väg mot 3 eller 4 grader. Låt oss ta ett axplock av följderna.
Värmeböljor. Sedan 1980 har planeten fått femtio gånger fler farliga värmeböljor. 2015 dog tusentals av hettan i Indien och Pakistan. I IPCC:s senaste rapport drog forskarna slutsatsen att de värmeböljor som nu inträffar en gång var 20:e år förmodligen kommer att ske en gång vartannat år eller i bästa fall var femte år, redan i slutet av det här seklet. Sommaren 2018 fick vi en försmak, med global värmebölja. I Portugal närmade sig temperaturen 50 grader. Om drygt 20 år kan alla somrar vara så. Bara att arbeta utomhus kommer gradvis bli allt farligare i många delar av världen, enligt IPCC. Färskvattenbrist är en naturlig följd av torkan.
Bränder. Wallace-Wells konstaterar: “Många fler bränder, mycket oftare, som bränner större ytor.” För varje grads ökning, desto fler bränder. Bara i USA förväntas skogsbränderna öka sextonfallt till år 2100. Brinnande träd släpper i sin tur ifrån sig enorma mängder lagrad koldioxid. Rusande eld som slukar hem, egendom, skog och mark och inte minst liv.
Översvämningar. Bangladesh, som bit för bit äts upp av vatten, ser redan följderna av global uppvärmning. Om vi inte hejdar utsläppen, kan hundratals miljoner människor tvingas på flykt från vattenmassorna år 2100. De stigande havsnivåerna kommer givetvis inte att stanna där.
Upphettade hav. Redan vid 1,5 graders uppvärmning riskerar 90 procent av världens korallrev att ta skada, vilket skulle påverka alla levande arter där. Vid 2 grader dör merparten av korallreven, med katastrofala följder för de hundratals miljoner människor som har fisk som sin huvudsakliga proteinkälla.
Matbrist. Två tredjedelar av människors kost består av spannmål, majs och sojabönor. Global uppvärmning kan inledningsvis ge rikare skördar i vissa delar av världen men samtidigt drastiskt minska dem i andra delar av världen. Risken för svält blir skyhög i länder som redan plågas av torka. Sommaren 2018 gick nästan 40 procent av spannmålsskörden förlorad i Sverige på grund av torka, enligt LRF. Stora problem med översvämningar, röta och skadeinsekter kommer som en bieffekt av värmen. Redan nu flyr fler från torka än från talibaner i Afghanistan, rapporterar FN.

Skadlig luft. Torka påverkar luftkvaliteten allvarligt. År 2090 kan så många som två miljarder människor andas in luft som är uppe på en risknivå, enligt WHO. Varje dag dör redan mer än 10 000 av luftföroreningar.

Den fossila eran

Det fortsätter – med våldsamma miljökatastrofer, pandemier, ekonomisk kollaps och klimatkrig.
Wallace-Wells refererar till “den fossila eran”. Kina har över tusen kolkraftverk, och planerar hundratals till. I Brasilien ökar takten i skövlingen av regnskogen Amazonas, primärt för en köttindustri som förser världen med billig biff. I USA bromsas klimatarbetet av en president som inte ens förstår hur vindkraft fungerar.

Sverige skulle kunna ta ledartröjan i Europa för att peka ut riktningen. Vi vet vad vi måste göra. Behovet av progressiv klimatpolitik med solidaritetstanke har aldrig varit större. Samtidigt står högern förankrade i den fossila eran. Det innebär två miljarder mindre till miljö- och klimatarbete, borttagen flygskatt, sänkt dieselskatt, bilnätverk i riksdagen, nej till skarpa åtgärder i EU. Det är omodern politik med skygglappar.
Ännu ofödda barn kommer att fråga: Värderades alltså kortsiktig vinst högre än planetens framtida överlevnad?

Svar: Ja.

avPernilla Ericson

ARTIKELN HANDLAR OM